Stäng
På spp.se använder vi cookies för att underlätta ditt besök på vår webbplats och för att samla in statistik. Vi använder också cookies i samband med marknadsföring. Genom att surfa vidare godkänner du hur vi använder cookies.

Att investera sitt pensionskapital i hållbara lösningar är ett bra första steg

Tove Ahlström

Climate Reality Leader, tidigare hållbarhetschef och vd på Tankesmedjan Global Utmaning: Tove Ahlström har vigt sin karriär åt att informera om och bekämpa klimatförändringar. Vi pratade med henne om relationen mellan ekonomi och hållbarhet, de största klimatbovarna och EUs nya gröna taxonomi.

Tove Ahlström är i grunden civilingenjör inom teknisk biologi. När hon började sin karriär visste hon inte särskilt mycket om klimatförändringarna: hon berättar att tills hon såg Al Gores film ‘En obekväm sanning’ (2006) var hon mer rädd för en ny istid än för global uppvärmning. Men filmen, hennes arbete på bland annat reningsverk och ankomsten av hennes första barn fick henne inse att det var allvar. Ju mer hon förstod om klimatförändringarna, desto mer bestämde hon sig för att göra allt hon kunde för att förhindra dem. 

– Det var som att en ridå lyftes och jag såg vilket viktigt jobb vi som människor hade framför oss och jag insåg att jag skulle vara i 40-årsåldern när de absolut viktigaste besluten skulle tas. Jag gick Al Gores utbildning om klimatförändringarna och blev en Climate Reality Leader, utbildad till att informera andra om klimathotet och vad vi behövde göra för att stoppa det. Det är oerhört viktigt för mig att bidra till att det går åt rätt håll, berättar hon.

Toves karriär inom hållbarhet gick bra: hon fick ledande hållbarhetsroller på organisationer såsom Karolinska Universitetssjukhuset och Apotea. Efter några år fick hon frågan om hon ville bli vd för Tankesmedjan Global Utmaning, en ‘think tank’ inom hållbarhet, där hon jobbar idag.

Med FNs globala hållbarhetsmål som ledstjärna

Tankesmedjan Global Utmaning har FNs globala mål som ledstjärna och verkar för att påverka nationell och global politik och näringsliv. 

– Vi samlar olika aktörer kring ett bord, med deltagare inom forskning, näringsliv, fackförening och civilsamhälle. Dessa får sedan diskutera de klimatutmaningar som vi står inför och komma med förslag på lösningar utifrån sin egen expertis. Eftersom vi är politiskt oberoende – med konsultativ status gentemot FN – uppstår ofta lösningarna lättare då deltagarna kan vara mer öppna, säger Tove och fortsätter:

– Lösningarna ligger ofta i skärningspunkten mellan forskning, lagstiftning och civilsamhälle. Det är när man samlas och verkligen diskuterar som man upptäcker var knuten sitter. Sedan skickar vi förslagen som diskuterats fram till regeringen och olika beslutsfattare som tar ställning till hur de kan implementeras.

"Klimat och finans går bara hand i hand om pengarna går till rätt ställen"

Kapital och investeringar innebär en stor möjlighet att styra den gröna omställningen i rätt riktning, det håller Tove med om. Men hon menar också att pengarna måste användas på rätt sätt: annars gör de mer skada än nytta. 

– Klimat och finans går bara hand i hand om pengarna går till rätt ställen, eller till rätt saker. Såsom klimatomställningen och fossilfria alternativ: dit pengarna går, går energin. Om pengar går till hållbara alternativ kan de verka för hållbarhet. Men om de går till miljöförstörande alternativ kan de istället göra mer skada än nytta. 

Vad tycker du om klimatinitiativ såsom EUs nya gröna taxonomi?

– Det är otroligt viktigt att vi får ett ramverk, ett regelverk, så att de olika finansiella parterna kan styra företag och kapital mot en hållbar lösning och se till att alla gör likadant. Men problemen ligger i att ta de stora och svåra besluten, som vad är hållbart och inte? Ta till exempel kärnkraft. Kärnkraft släpper ut väldigt lite koldioxid och har därför ett lågt CO2-avtryck, men för den sakens skull är det verkligen inte hållbart. 

Hon fortsätter:

– Om vi inte kommer på ett säkert sätt att hantera restprodukterna är kärnkraft högst ohållbart: kanske hållbart för atmosfären men inte för miljön i stort, då det kan skada många av oss om något går fel och radioaktivt avfall börjar läcka ut. Hur uttrycker man det i ett regelverk? Samma sak gäller skogsfrågor: i många länder med avskogning är det bra att plantera fler träd men länder som Sverige har redan väldigt mycket trädplanteringar. Gäller då samma sak för oss? Det är svårigheten med regelverk såsom taxonomin: att en lösning inte fungerar överallt. Men taxonomin är ett enormt kliv i rätt riktning!

Klimatförnekare är inte den största miljöboven

När jag frågar om hur hon skulle göra för att övertyga en klimatförnekare svarar Tove att hon väldigt sällan träffar klimatförnekare. De hon träffar är oftast välinformerade, men agerar inte utifrån kunskapen.

– De jag möter är oftast medelklass, ofta högutbildade och väldigt välinformerade med gott om pengar, som vet exakt vad de borde och inte borde göra. Men de flesta gör det ändå inte: De kommer på anledningar till varför just de borde få ta den där flygresan eller biffen, trots att de vet hur mycket det släpper ut. De med högst inkomst är de största klimatbovarna bland privatpersoner: de som har alla möjligheter att ställa om men inte gör det, säger Tove och fortsätter:

– Jag brukar fråga dem: Skulle det inte kännas bättre att faktiskt bidra till en bättre värld? Vilken förändring av beteende skulle du känna dig bekväm med? Då kommer det ofta fram många förslag. För en kanske det skulle vara lätt att cykla till jobbet, för en att äta mindre kött och mer grönt och för en annan att investera sitt pensionskapital i hållbara lösningar. Det gäller att hitta det lilla steget som är enkelt att ta och börja där: det är ett steg åt rätt håll. 

Tove avslutar:

– Global Utmaning har tagit fram en rapport om hur Sverige ska kunna komma ner till netto noll när det gäller Sveriges territoriella utsläpp och utifrån den skapat en policyrapport för finansmarknaden: ‘Hur kan klimatomställningen finansieras?’. Den finns att ladda ner på vår hemsida.

Dela artikeln Till spp.se