Vilka är vinnarna i en ny cirkulär ekonomi?

Ann-Charlotte Mellquist är senior forskare och expert på cirkulära affärsmodeller på nationella forskningsinstitutet RISE. Genom detaljerad analys och förståelse för nya systemperspektiv hjälper hon näringsliv, offentlig sektor och myndigheter att blicka framåt och identifiera vart utvecklingen är på väg. Det kan handla om att peka ut riktning och åtgärder för att ett företag ska behålla sin konkurrenskraft framåt. Eller att identifiera behovet av nya hållbara infrastrukturlösningar för att möta kommande krav när värdekedjor förändras.

– Forskning jag bedriver går ut på att förstå vilka problem och utmaningar företag står inför och hur vi kan överkomma dem. Jag har en intermediär roll på RISE som är en arena där kunder, leverantörerna och konkurrenter jobbar tillsammans för att driva fram strukturella förändringar.

Utan planet ingen business

Ann-Charlotte föddes in i en miljöintresserad familj i mitten av 60-talet och under uppväxten odlade hon ett brett allmänintresse för miljöfrågor. Efter en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg, och en lång karriär som controller och affärssystemkonsult, blev hon mer och mer frustrerad; hur kom det sig att ingen tycktes se sambandet mellan ekonomi och ekologi?

– När vi pratar om hållbarhet handlar det oftast om ekologisk och social hållbarhet. Men ekonomisk hållbarhet är minst lika viktig. Vi behöver tänka på alla tre aspekter, annars har vi inga företag kvar. Det finns helt enkelt ingen business på en död planet, säger hon när vi möts över en zoomlänk i slutet av den varma sommaren som nyligen passerat.  

Ett globalt uppvaknande

Oundviklig hetta och extrema regnfall är numera en del av vår vardag – och klimatförändringarna är på allas läppar. För drygt tio år sedan var det få som pratade om hållbarhet och efter finanskrisen 2008 hamnade miljödebatten helt i skuggan av den ekonomiska krisen. Detta trots att det larmades om global uppvärmning. Det var i den vevan som Ann-Charlotte läste om cirkulär ekonomi för första gången. 

– Jag läste om cirkulär ekonomi och insåg att det var kopplingen jag letat efter. Jag tänkte på hur vi organiserar vår ekonomi, att sättet vi tjänar pengar på måste bli förenligt med de resurser planeten har. Det blev min utgångspunkt och jag insåg att jag som ekonom faktiskt kan göra skillnad. 

Så det gjorde hon. Med en MBA-utbildning inom cirkulär ekonomi i bagaget tog hon anställning på RISE. Sedan dess ingår hon i arbetsgruppen Sustainable Business där hon arbetar fram cirkulära affärsmodeller och hjälper företag att överkomma utmaningar och se möjligheterna som ett systemskifte innebär. 

– Det pågår mycket forskning om hållbarhet, vår infallsvinkel är företaget och affären. Vi har stort fokus på värdebevarande; hur ska man bevara värdet i produkter? Ett sätt att uppnå detta är att börja sälja funktion eller tjänst istället för produkter, säger Ann-Charlotte.

Linjär ekonomi vs cirkulär

Cirkulär ekonomi är således raka motsatsen till den linjära ekonomin. Istället för att tillverka, köpa och kassera saker, utnyttjas allt som tillverkats så länge det går. Och när sakerna är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen. 

– Idag är varken produkter eller affärsmodeller gjorda för det här tänket. Det finns en idé om att allt vi konsumerar ska vara nytt men här behöver vi tänka om. Det kan kännas nytt även om det har använts tidigare, säger Ann-Charlotte och nämner ett hotellrum som exempel: när du flyttar in är det är inte nybyggt men rummet känns nytt och fräscht ändå. 

– Vi behöver lära oss att tänka funktion, inte produkt per se. Då krävs också att produkter är tillverkade och designade för att hålla längre så att de kan repareras, underhållas och uppdateras. 

Framtidens affärsmodeller

Men kretsloppstänket finns sällan med i affärsmodellerna. Men de bör göra det. För bolag som vill förbli konkurrenskraftiga gäller det att identifiera möjligheterna som det stundande systemskiftet erbjuder. 

– Vinnarna är dom som tidigt tvingats att se utmaningarna och vågar ta i dem, säger Ann-Charlotte. Hon nämner företag som IKEA och H&M, som båda har väldigt tydliga linjära affärsmodeller. Batteribranschen är en annan bransch som är extremt beroende av finita material.

– Det är lätt att se att jordens naturresurser inte räcker för att de här bolagen ska kunna fortsätta expandera i den takt de önskar. De har tvingats titta på alternativ till sin nuvarande modell eftersom det är enda sättet att driva affären vidare på. 

Placeringar som odlar gott

Relationen mellan ekonomi och hållbarhet hänger i allra högsta grad ihop och de som inte börjat tänka i de här banorna bör göra det föreslår Ann-Charlotte. Bolagsledare bör fundera på riskerna med sin nuvarande affärsmodell och allierar sig med andra i samma bransch, för att rädda sin business och för att driva fram nödvändiga styrmedel och underlätta ett systemskifte. Parallellt behöver konsumenter börja efterfråga funktion istället för produkt. Och för investerare är det nödvändigt att i grunden förstå om ett bolags affärsmodell är hållbar innan pengar placeras. 

– Finansbranschen driver i allra högsta grad utvecklingen framåt. Investeringar är jätteviktiga för att hjälpa bra saker att växa sig större, säger Ann-Charlotte Mellquist och avslutar med ett tips till alla som vill investera hållbart:

– Minska inte dina investeringar utan bestäm vad du vill att de ska åstadkomma. Placera pengarna där.