EUs förslag om en ny klimatplan

Målsättningen med paketet är att anpassa EUs lagar så att de stämmer överens med det ambitiösa klimatmålet om nettonollutsläpp till år 2050. Förslaget kan inte omsättas till gällande lagar innan förhandlingarna är avslutade men budskapet till marknaden är tydligt: Att förorena luft, jord och vatten kommer att bli dyrare medan förnybar energi och utsläppsfria teknologier kommer att gynnas med fördelaktiga villkor.

Sammanfattning av "Fit for 55"
I korthet inkluderar förslaget åtgärder för att främja förnybar energi samt förbättra energieffektiviteten, kontrollen av handeln med utsläppsrätter samt klimattullarna. Samtliga åtgärder är utformade för att bidra till att minska utsläppen inom EU utan att öka utsläppen i andra geografiska områden.

1. Utökat system för handel med utsläppsrätter
   EUs system för handel med utsläppsrätter (ETS) kommer att utökas från 2023 så att även sjöfartstransport inkluderas. Vägtransport och byggnader kommer att få ett separat system för handel med utsläppsrätter från 2025.
   
   
2. Lansering av ny klimattull
   Införandet av en koldioxidkostnad på importerade varor är avgörande för att undvika att koldioxidintensiv produktion flyttas utanför Europa. Den så kallade Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) är en klimattull som kommer att fasas in från 2026 till 2036. Klimattullen är utformad för att motverka risken för så kallat koldioxidläckage samt stödja EUs arbete med att nå klimatmålen. Klimattullen gäller järn och stål, cement, gödsel, aluminium och elektricitet. Dessa produkter har en hög risk för koldioxidläckage, det vill säga att koldioxidintensiv produktion flyttar till länder med mindre strikta utsläppsregler eller att varor från EU byts ut mot importerade mer koldioxidintensiva produkter.
   
   
3. Utfasning av diesel- och bensinbilar
   Målsättningen i förslaget är en minskning av utsläpp från fordon med 55 procent till 2030 och 100 procent till 2035. Förslagen till åtstramningar indikerar att alla nya bilar ska vara utsläppsfria 2035. Gröna transporter, i synnerhet genom elektrifiering, laddningsmöjligheter för elektriska fordon och elnätsinfrastruktur kommer att förstärkas.
   
   
4. Ny fond ska främja social jämlikhet
   En ny social klimatfond kommer att lanseras med målsättningen att minska de sociala klyftorna bland EUs medlemsländer och stödja utsatta medborgare under den gröna omställningen.
   
   
5. Fokus på förnybar energi och energieffektivitet
   Förslaget innehåller även en ny målsättning om att 40 procent av energin ska vara förnybar till 2030, vilket är en ökning från det nuvarande målet om 32 procent. För att uppnå en förbättrad energieffektivitet i byggnader kommer omfattande renoveringar att krävas, vilket bland annat innebär att tre procent av byggnaderna inom den offentliga sektorn kommer att behöva renoveras årligen.

Källa: Europeiska kommissionen

• EUs gröna giv: EU-kommissionen föreslår kraftiga samhälleliga och ekonomiska förändringar inom EU för att nå klimatmålen

• Carbon Border Adjustment Mechanism: Frågor och svar

Möjligheter för lösningsbolag
Lösningsbolag som kan gynnas av en hårdare klimatfokuserad lagstiftning inkluderar bolag som är verksamma inom lösningsteman som ”förnybar energi” och ”smarta städer”. Exempel på lösningsbolag inom förnybar energi är TPI Composites och Vestas Wind Systems som tillverkar vindkraftverk samt elnätsbolaget Prysmian. Bolag inom segmentet ”smarta städer” som kan komma att gynnas av renoveringsvågen är isoleringsbolag som Rockwool och Kingspan samt bolag inom energieffektivitet som Legrand och Signify. ”Smarta städer” som investeringstema inkluderar även områden som utsläppsfri transport där bolag som den elektriska busstillverkaren BYD eller cykeltillverkaren Giant Manufacturing kan komma att gynnas av en ökad efterfrågan på sina produkter.