Stäng
På spp.se använder vi cookies för att underlätta ditt besök på vår webbplats och för att samla in statistik. Vi använder också cookies i samband med marknadsföring. Genom att surfa vidare godkänner du hur vi använder cookies.

IPCCs senaste klimatrapport är ett spännande mästerverk

Den tredje och sista delen av FNs klimatpanels (IPCC) rapport belyser allvaret i de utmaningar vi står inför: Riskerna som klimatförändringarna för med sig har aldrig varit tydligare, men detsamma gäller de potentiella lösningarna och investeringsvägarna.

FNs klimatpanel IPCC publicerade nyligen en rapport som beskriver hur klimatförändringarna kan övervinnas. För investerare utgör rapporten en vetenskapligt underbyggd riktning mot investeringsmöjligheter som kan motverka klimatförändringarna.

IPPC mini bild.png
“Duneland, East Whins Eco village" av Matt Bridgestock, VD och arkitekt på John Gilbert Architects. © 2022 Alla rättigheter förbehålles. Källa: IPCC.


Viktiga lärdomar

  • Tiden är mycket knapp om vi ska hinna investera tillräckligt inom alla sektorer för att nå 1,5-gradersmålet genom att minska utsläppen och skilja ut koldioxid från atmosfären
  • Även om det är osannolikt att vi når de mest ambitiösa klimatmålen är de fortfarande genomförbara både tekniskt och ekonomiskt
  • Arbetet med att motverka klimatförändringarna samt klimatanpassning verkar som tur är vara ömsesidigt förstärkande


Den senaste rapporten

Den tredje och sista delen av IPCCs sjätte sammanlagda bedömning av klimatläget i världen publicerades den 4 april 2022 av IPCCs Working Group III. Rapporten ger en bedömning av hur olika teknologier i kombination med människors beteende, val och konsumtion kan bidra till att minska eller eliminera utsläppen inom viktiga sektorer. Även om detta finns dokumenterat i rapportens 63-sidiga sammanfattning, bör det noteras att publiceringen av rapporten försenades delvis på grund av att forskarna var oroliga för att sammanfattningen inte gav en balanserad bild av den detaljerade forskningen och resultaten i den fullständiga rapporten.

Denna artikel innehåller en kort sammanfattning av resultaten samt några mer fördjupande resultat från rapporten. Därefter följer en sammanställning av föreslagna klimatåtgärder och till sist en överblick över vilka investeringsmöjligheter detta för med sig. Avslutningsvis kommer vi att lyfta fram några relevanta strategier från Solutions-teamet i Storebrand Asset Management.

OBS! Denna sammanfattning är, i likhet med själva rapporten på knappt 3000 sidor, ganska omfattande i sig. För att undvika att bli överväldigad kan man hoppa över de fördjupande resultaten och återkomma till dem vid ett senare tillfälle.


Sammanfattning av resultaten

Nedan följer de viktigaste resultaten från rapporten1:

  1. De lösningar, teknologier och riktlinjer som krävs för att hantera klimatförändringarna finns redan. De hinder som står i vägen för framsteg utgörs av maktstrukturer på bolags- och politisk nivå, intressen i den fossila bränslesektorn och mänskligt beteende
  2. Godkännandeprocessen för avsnittet "Sammanfattning för politiska beslutsfattare" var extremt krävande. Den tekniska forskningen i rapporten kontrolleras helt av forskare, medan sammanfattningen måste godkännas av regeringarna i FNs 195 medlemsländer. Enligt uppgift orsakade meningsskiljaktigheter kopplade till teknikens roll kontra mänskligt beteende, koldioxidavskiljning och lagring och ett slut på produktionen av fossila bränslen att lanseringen av rapporten försenades betydligt
  3. Rapporten består av fem delar: 1) Introduktion och ramverk; 2) Utsläppstrender, drivkrafter och vägar framåt; 3) Sju sektorer (energi, jordbruk/skogsbruk/mark, urbana system, byggnader, transportindustri och tvärsektoriella perspektiv); 4) Institutionella nationella, subnationella och internationella finansiella och tekniska drivkrafter; och 5) Åtgärder för att påskynda övergången inom ramen för hållbar utveckling
  4. För att uppnå målet att begränsa uppvärmningen till 1,5°C samt nå nettonollutsläpp till 2050 måste de globala koldioxidutsläppen börja minska inom tre år, senast 2025
  5. Något som betonas starkt i rapporten är de fördelar som klimatarbetet för med sig. Att ta itu med klimatutmaningarna genom att övergå till energikällor med låga utsläpp, skydda naturen och minska koldioxidutsläppen från transporter och byggnader tenderar också att förbättra energisäkerhet, folkhälsan, rättvisa samt lösa sociala problem. Omställningen till energisystem med låga utsläpp tenderar dessutom att förbättra luftkvaliteten och folkhälsan
  6. Klimatarbetet går för långsamt, åtgärder krävs omedelbart. "Studier som utvärderar upp till 105 uppdaterade NDCer som lämnades in senast oktober 2021 visar att utsläppen i 24 villkorade NDCer har minskat med 4,5 Gt CO2-ekvivalenter. Jämfört med de ursprungliga NDCerna som lämnades in 2015/16 innebär detta dock att man minskat glappet med endast en tredjedel för vad som krävs för att nå ett mål om 2°C uppvärmning och med omkring 20 % för att nå 1,5°C. Med tanke på detta glapp behöver man undersöka hur klimatarbetet kan accelereras (i förhållande till NDCs och nuvarande riktlinjer)" (sida 598)
  7. Att begränsa den framtida sannolika uppvärmningen till 2°C eller lägre kommer att resultera i så kallade strandade tillgångar. Det finns två typer av strandade tillgångar: "fossila bränsleresurser som inte kan förbrännas och för tidig avyttring av fossil infrastruktur (t.ex. kraftverk). Cirka 30% av oljan, 50% av gasen och 80% av kolreserverna kommer att förbli oförbrännbara om den sannolika uppvärmningen begränsas till 2°C" (s 1059)
  8. Dramatiska förändringar kommer att behöva göras i användningen av naturresurser, kostvanor, livsstil, energiproduktion, industri, transporter och konsumtion för att minska utsläppen överlag
  9. Några nyckelsektorer kommer att vara viktiga bidragsgivare för att nå nettonollutsläpp. Det handlar om utsläppsminskningar inom byggnader, industri, transporter, energiförsörjning och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk
  10. Nettonollutsläppssamhället är möjligt, både teknologiskt och ekonomiskt. Detta framgår i rapporten genom så kallade Illustrative Mitigation Emissions Pathways (IMPs)
  11. Koldioxidavskiljning och lagring av CO2 i naturen är centralt, inklusive återplantering av skog samt att få stopp på avskogningen. Direkt koldioxidavskiljning och lagring ger upphov till ökad optimism
  12. Mänskligt beteende kommer att bli avgörande. Kulturella förändringar och förändrade vanor kan minska utsläppen med 40 till 70 procent jämfört med dagens trender. Viktiga förändringar inkluderar minskad konsumtion av nötkött, färre flygresor och lägre energianvändning i byggnader. Systemförändringar börjar med kulturell förändring och en livsstil som bygger på högre livskvalitet med mindre resursåtgång
  13. Systemiska lösningar för att integrera stora andelar förnybar energi i energisystemet är nu kommersiellt gångbara. Detta inkluderar till exempel att koordinera energisystem, "kopplingssektorer, energilagring, smarta elnät, hantering av efterfrågan, hållbara biobränslen, elektrolytisk vätgas och liknande energibärare”
  14. Att uppnå nettonollutsläpp för industrin är utmanande men möjligt. För att minska utsläppen från industrin kommer det att krävas "samordnade åtgärder genom hela värdekedjan för att främja samtliga delar av klimatarbetet, inklusive hantering av efterfrågan, energi- och materialeffektivitet, cirkulära materialflöden, såväl som reduktionstekniker och transformerande förändringar i produktionsprocesser”
  15. Sektorer som flyg och sjöfart kommer troligtvis inte att elektrifieras helt och hållet inom en nära framtid, vilket innebär att det kommer att finnas ett behov av att inkludera hållbara bränslen som vätgas eller biobränslen
  16. Gröna kvantitativa lättnader är ett nytt förslag från IPCC för centralbanker att överväga. Investeringsklyftorna för att finansiera klimatarbetet kan täppas till med hjälp av det globala finansiella systemet. Det finns dock hinder för att allokera tillräckligt med kapital till arbetet med klimatåtgärder, både inom och utanför finansmarknaderna (s 668)
  17. Rätt hanterad digital teknik bidrar till minskade koldioxidutsläpp på grund av deras "förmåga att öka energi- och materialeffektiviteten, minska spillet inom transport- och byggsystem och förbättra tillgången till tjänster för konsumenter och medborgare" (s 196)


Fördjupande resultat

Något mer fördjupande resultat från rapporten inkluderar följande²:

  1. Energisystem med nettonollutsläpp leder till en drastiskt minskad användning av fossila bränslen, koldioxidavskiljning och lagring i de återstående fossilbaserade systemen, energibesparingar och ökad effektivitet, utbredd elektrifiering samt användning av energibärare som hållbara biobränslen och grön vätgas
  2. Enhetskostnaderna för solenergi, vindkraft och litiumjonbatterier har sjunkit med 85 procent, 55 procent samt 85 procent sedan 2010 och 2019. Därför är den förnybara tekniken mycket billigare för elproduktion än fossila bränslen, vilket gör att användningen av förnybara energikällor ökar snabbt över hela världen
  3. För att klara 1,5-gradersmålet, utan att det överskrids eller överskrids marginellt, krävs att den globala användningen av kol, olja och gas minskar med 95 procent, 60 procent samt 45 procent till 2050 jämfört med 2019 års nivåer
  4. Finansiering är en avgörande faktor för en sådan omställning med kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Välriktade kapitalflöden kan bidra till att minska nettoutsläppen av växthusgaser och förbättra motståndskraften mot klimatrelaterade risker. "Grundläggande orättvisor i tillgång till finansiering och finansiella villkor, samt länders utsatthet för fysiska effekter av klimatförändringarna innebär att utsikterna för en global rättvis övergång försämras" (s 186). Innovativa finansieringsmetoder kan bidra till att minska en systemisk underprissättning av klimatrisker på de finansiella marknaderna och öka investeringar som är i linje med Parisavtalets mål. Kapital kan vara en viktig möjliggörare för att påskynda klimatarbetet och öka ambitionsnivåerna. Finansiella flöden för klimatarbete och anpassning ökade med 60 procent mellan 2013 och 2020, men har avtagit sedan 2018
  5. Den senaste IPCC-rapporten innehåller för första gången ett kapitel om efterfrågan, tjänster och sociala aspekter av klimatarbetet som därmed kopplas samman med beteende och livsstilsförändring. Fokus på efterfrågesidan "breddar utrymmet för klimatlösningar bortom teknologiska omställningar som är begränsade till utbudssidan, till att inkludera lösningar som upprätthåller eller förbättrar människors välbefinnande relaterat till mat, tak över huvudet och rörlighet samtidigt som energi- och materialanvändning minskas (ibland radikalt), med hög och/eller förbättrad livskvalitet, ökat välmående och hållbar mänsklig utveckling som följd" (s 760)
  6. För att minska koldioxidutsläppen från industrin kommer energieffektivitet, materialeffektivitet, återvinning, omställning till andra bränslen och koldioxidavskiljning för användning att spela en viktig roll. Andra viktiga sektorer inkluderar minskade utsläpp av fluorerade växthusgaser och metan från avfall och avfallsvatten
  7. En omställning till energisystem som är 100 procent förnybara kommer att bli utmanande. Användningen av variabel förnybar elproduktion kan balanseras med batterier, vätgas och andra lagringsmetoder, men även smart kraftöverföring, avancerad kontroll och lösningar för att hantera efterfrågan så att belastningstopparna på elnätet jämnas ut
  8. Städer möjliggör ökad resurseffektivitet och minskade koldioxidutsläpp i stor skala tack vare en hög koncentration av människor och aktiviteter. Stadsområdena kan dock komma att tredubblas mellan 2015 och 2050, vilket kommer att generera nya koldioxidutsläpp. Urban grön och blå infrastruktur som träd, stadsparker, ytor med genomsläpplig beläggning och gröna tak kan motverka klimatförändringarna genom kolsänkor, reducerade utsläpp och minskad energianvändning. Sådan infrastruktur medför även andra fördelar som minskad urban värmeö-effekt, minskad värmestress, färre översvämningar, förbättrad luftkvalitet samt förbättrad mental och fysisk hälsa bland stadsinvånare
  9. Transportmedlen måste elektrifieras. "Vid laddning med el från koldioxidsnåla energikällor så har elbilar (BEV) lägre utsläpp av växthusgaser under hela livscykeln än fordon med förbränningsmotorer (ICEV). Elektromobilitet implementeras nu i snabb takt i mikromobilitet (e-autorickshaws, e-skotrar, e-cyklar), i transitsystem, särskilt bussar, och i mindre grad i personliga fordon." (s 131) Som ett resultat förväntas städer över hela världen bli alltmer promenad- och cykelvänliga
  10. Cirkulär ekonomi "lyfts fram som en allt viktigare strategi i klimatarbetet och kan bidra till att öka mänskligt välbefinnande genom att minimera slöseri med energi och resurser. Även om definitionerna av cirkulär ekonomi varierar handlar det i grund och botten om att röra sig bort från en linjär modell där en produkt tillverkas, köps och sedan slängs. I stället ligger fokus på att använda en produkt så länge som möjligt genom återanvändning, renovering, återvinning och materialeffektivitet. Därigenom möjliggörs mer cirkulära materialsystem med minskad energiåtgång och minskade utsläpp" (s 106). Utsläppsminskningar kommer främst från minskad produktion av primärmaterial och transporter
  11. Digital teknik kan spela en viktig roll i klimatarbetet och bidra till att flera hållbarhetsmål uppnås. Sensorer, robotteknik, Internet of Things och artificiell intelligens kan "förbättra energihanteringen inom samtliga sektorer, öka energieffektiviteten och främja användandet av många lågutsläppsteknologier, inklusive decentraliserad förnybar energi, samtidigt som ekonomiska möjligheter skapas" (s 14). Uppsidorna måste balanseras för att motverka negativa avvägningar på grund av ökad efterfrågan på varor och tjänster

Åtgärder för att påskynda klimatarbetet

(s 601)
Med resultaten från rapporten i åtanke anser klimatforskarna att följande åtgärder är avgörande för att säkerställa storskalig, global hantering av klimatutmaningarna:

  1. Göra elproduktionen koldioxidfri för att uppnå nettonollutsläpp, inklusive produktionen från förnybara energikällor
  2. Effektivisera energianvändningen markant jämfört med idag
  3. Elektrifiera sektorer inom slutanvändning, inklusive transport
  4. Minska användningen av fossila bränslen markant jämfört med idag
  5. Konvertera andra användningsområden till bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp (t.ex. vätgas, bioenergi, ammoniak) inom sektorer som är svåra att göra koldioxidfria
  6. Främja bioenergi, minskad efterfrågan, kostförändringar och riktlinjer, incitament och regler för klimatarbetet inom marksektorn
  7. Sätta upp och nå ambitiösa mål för att minska utsläppen av metan och andra kortlivade växthusgaser

Investeringsimplikationer

Rapporten dokumenterar det akuta behovet av att bromsa klimatförändringarna och presenterar samtidigt möjliga vägar för att nå 1,5-gradersmålet, vilket i sin tur öppnar upp för potentiella investeringsmöjligheter. Vetenskapen som rapporten bygger på är välkänd och budskapet är tydligt: vi kan fortfarande undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna, och detta till försumbara makroekonomiska kostnader jämfört med om vi inte agerar. Faktum är att de globala ekonomiska fördelarna med att genomföra klimatåtgärder är betydligt större jämfört med att inta en passiv hållning.

Det är värt att notera att rapporten understryker att en stor del av de nödvändiga anpassningarna inte nödvändigtvis är baserade på teknologi. Det faktum att människor gör val baserat på sin livssituation, inklusive ekonomiska möjligheter, smidig tillgång till tjänster, kortaste reseavstånd och tidsbesparande anordningar talar för att effektiva klimatlösningar bör sätta människan snarare än teknologin i centrum.

Nödvändiga förändringar inkluderar dock även en snabbare övergång till ett lågutsläppssamhälle. Som rapporten slår fast kan en sådan övergång innebära viss turbulens med tanke på att våra samhällen och ekonomier för närvarande är starkt kopplade till den "gamla modellen" med en fossilbaserad ekonomi. Investeringar för en snabb övergång till ett lågutsläppssamhälle behöver balanseras mot behovet av att säkerställa stabiliteten i vår globala ekonomi.

Häri finns en underliggande paradox: å ena sidan skulle utfasningen av en fossilbaserad ekonomi och övergången till en förnybar och cirkulär ekonomi medföra flertalet fördelar för människors hälsa och livslängd, naturlig återhämtning och ökad ekonomisk jämlikhet. Å andra sidan skulle en snabb utfasning av fossila bränslen kunna leda till politisk och ekonomisk destabilisering. Faran med "greenwashing" finns där i bakgrunden och skulle potentiellt skulle kunna skapa förvirring bland investerare och skada utvecklingen av en hållbar finansiering.

Områden som kommer att behöva kraftigt utökade investeringar är förnybar energiteknik, energilagring, flexibel eldistribution, energieffektivisering, elektrifiering inom transport, byggnader och industri, naturbaserade lösningar, växtbaserad mat, hållbart skogs- och jordbruk, mindre eller icke kolintensiva bränslen (t.ex. vätgas, bioenergi, ammoniak) inom sektorer som är svåra att göra koldioxidfria, lösningar som minskar användningen av fossila bränslen, samt slutligen koldioxidavskiljning och lagring, vilket är en metod som är ”svår att undvika”.

Vad skulle kunna vara en hållbar väg framåt? Stabila tillväxtutsikter kan uppstå i skärningspunkten mellan lösningar som i sig är utformade för att vara förnybara, cirkulära och praktiska, utan att orsaka betydande skada på natur eller människor.

 

Relevant strategi från Storebrands Solutions-team

Vår flaggskeppsfond för lösningar, SPP Global Solutions, är exponerad mot lösningsbolag inom segmenten ”klimat”, ”lika rättigheter/empowerment” ”hållbara städer” och ”hållbar konsumtion”. Ett relativt nytt tillskott till det sistnämnda temat är ett kluster av bolag inom metall- och batteriåtervinning: Aurubis och Sims Metal Management. Rapportens hänvisning till hållbara alternativ för hantering av efterfrågan, materialeffektivitet och cirkulära materialflöden som kan bidra till minskade utsläpp är en indikation på att detta var ett relevant och spännande investeringsbeslut.

Inom elektrifiering är Schneider Electric ett bolag som bör lyftas fram. Dessa franska pionjärer återfinns både i fonden SPP Global Solutions och fonden Storebrand Smart Cities. Fonden Storebrand Smart Cities har även investerat i temat stadsplanering, till exempel genom den hållbara infrastrukturleverantören Acciona och den holländska ingenjörsfirman Arcadis som levererar urbana lösningar för klimatarbete och klimatanpassning. BYD som tillverkar elbussar, Piaggio som levererar elskotrar, och Giant Manufacturing som producerar både elektriska och vanliga cyklar är utmärkta exempel på bolag som ger exponering mot området lågutsläpptransport.

Storebrand Renewable Energy är en fond med ren exponering mot lösningstemat förnybar energi och energilagring. Ett lösningsbolag som återfinns i fonden och som var tidigt ute inom vindkraft är det danska företaget Vestas Wind Systems. Inom solenergi är den tyska energiproducenten Encavis ett bra exempel, medan smarta elnät och lagring representeras av ett amerikanskt bolag som heter SolarEdge.

Sist men inte minst betonar rapporten behovet av en rättvis omställning och möjliggörande av tillgång till grundläggande tjänster. Vår fond Storebrand Equal Opportunities adresserar tillgången till digitala och finansiella tjänster samt hälsovårdstjänster. Tillgången till sådana viktiga tjänster möjliggör en rättvis omställning och adresserar därmed den sociala aspekten av hållbarhet och en unik jämställdhetsaspekt inom samhällsutvecklingen. Lösningsbolag som möjliggör tillgång till digitala tjänster är America Movil, American Tower Corporation och Millicom International Cellular. Inom hälsovårdstjänster återfinns till exempel Royal Philips, Cooper Companies och Siemens Healthineers.

 

Framtidens klimatarbete

Om vi återgår till helhetsperspektivet så är det tydligt att vi bygger vår framtid genom att vidta åtgärder idag. Varje enskild person på planeten jorden har ett ansvar att agera som en global medborgare. FNs globala mål för en hållbar utveckling visar vägen, och dessa mål är förpliktande för nationer och städer. Du och jag kan bidra till samhällsutvecklingen genom att rösta, skaffa oss kunskap och använda vårt kapital för att påskynda omställningen till ett samhälle med låga utsläpp och social rättvisa. IPCC-forskningen kan inspirera både nationer, bolag och medborgare om hur de ska allokera kapital för att göra så stor nytta som möjligt. Eftersom misslyckande inte är ett alternativ måste det globala samarbetet för klimatåtgärder fortsätta med orubblig kraft.

Den tidigare IPCC-rapporten lade grunden för denna rapport genom att i detalj beskriva effekterna av klimatförändringarna. För mer information, läs gärna vår analys av den föregående delen i ICPPs rapport.

²IPCC, 2022: Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [P.R. Shukla, J. Skea, R. Slade, A. Al Khourdajie, R. van Diemen, D. McCollum, M. Pathak, S. Some, P. Vyas, R. Fradera, M. Belkacemi, A. Hasija, G. Lisboa, S. Luz, J. Malley, (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, UK and New York, NY, USA. doi: 10.1017/9781009157926

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. En fond med riskklass 6-7 kan på grund av sin sammansättning och fondbolagets förvaltningsmetoder minska och öka kraftigt i värde. På sppfonder.se hittar du faktablad och informationsbroschyrer. Alla våra fonder förvaltas enligt en hållbarhetsstrategi som bygger på metoderna Välja in, Välja bort och Påverka, för mer information se sppfonder.se/hallbarhet.

Dela artikeln Till spp.se