Skärpta riktlinjer för luftkvalitet
Den 22 september publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) en drastisk skärpning av sina riktlinjer för luftföroreningar. Detta är första gången sedan 2005 som riktlinjerna ändras och uppdateringen är ett resultat av ny kunskap om hur dålig luftkvalitet påverkar människors hälsa.
Exempelvis sänktes gränsvärdet för kvävedioxid, som främst kommer från utsläpp från dieselmotorer, med 75 procent. Gränsvärdet för grova partiklar, vilket kommer från exempelvis pollen eller partiklar från asfalt eller bildäck, sänktes med 25 procent. För fina partiklar, som huvudsakligen kommer från förbränning av fossila bränslen, sänktes gränsvärdet med 50 procent[1]. Grova partiklar har en diameter om mellan 2,5 och 10 μm och fina partiklar en diameter mindre än 2,5 μm. Som en jämförelse kan sägas att 1 µm motsvarar en miljondels meter eller en tusendels millimeter. Den genomsnittliga diametern för ett mänskligt hårstrå är 50-70 µm.
Grova och i synnerhet fina partiklar är skadliga för människor eftersom de absorberas i blodomloppet och kan skada organen. Forskning visar att sådan exponering bidrar till risken för att utveckla hjärt- och respiratoriska sjukdomar, cancer, diabetes och demens. Uppskattningar i en nyligen genomförd studie visar att fina partiklar från förbränning av fossila bränslen har lett till 8,7 miljoner för tidiga dödsfall globalt, vilket motsvarar ungefär ett av fem dödsfall[2].
Luftföroreningar har lett till att myndigheter på nationell och regional nivå har infört åtgärder för att intensifiera arbetet för att bekämpa klimatförändringarna. Lägre utsläpp förbättrar invånarnas hälsa samtidigt som det hjälper länder att nå sina klimatmål. Under 2019 levde 90 procent av världens befolkning i städer med luftföroreningar som överskred WHO:s tidigare riktlinjer för långsiktig exponering för fina partiklar från 2005. I och med att de tidigare gränsvärdena nu har halverats andas i princip alla människor skadlig luft enligt de nya riktlinjerna.
WHOs rekommendation är en omedelbar, samordnad åtgärd från politiska beslutsfattare på lokal, nationell och regional nivå inom sektorer som transport, energi, avfallshantering, stadsplanering och jordbruk[3]. Politiska beslut som främjar miljöteknik och energieffektivitet inom dessa sektorer kan skapa ökad efterfrågan och större vinster för bolag som levererar produkter och tjänster för att stödja en snabb övergång till ett lågutsläppssamhälle.
Lösningsteman som kan bidra till minskade luftföroreningar är förnybar energi, smarta städer och cirkulär ekonomi. Intressanta underteman inom de mest relevanta segmenten inkluderar batterier, elnät och infrastruktur, vindkraft, solenergi, resurseffektivitet, hållbart jordbruk, energieffektiva byggnader, kollektivtrafik, eldrivna transporter och mikromobilitet.
Bild: Årlig genomsnittlig exponering för kvävedioxid (NO2), grova partiklar (PM10) och fina partiklar (PM2,5). Grafik av Storebrand Asset Management baserat på WHO:s riktlinjer, Världshälsoorganisationen (2021)
[1] Världshälsoorganisationen. (2021). WHO:s globala riktlinjer för luftkvalitet: partiklar (PM2,5 och PM10), ozon, kvävedioxid, svaveldioxid och kolmonoxid. Världshälsoorganisationen. https://apps.who.int/iris/handle/10665/345329. Licens: CC BY-NC-SA 3.0 IGO
[2] Karn Vohra, Alina Vodonos, Joel Schwartz, Eloise A. Marais, Melissa P. Sulprizio, Loretta J. Mickley, Global mortality from outdoor fine particle pollution generated by fossil fuel combustion: Results from GEOS-Chem, Environmental Research, Volume 195, 2021, 110754, ISSN 0013-9351, https://doi.org/10.1016/j.envres.2021.110754/ https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935121000487
[3] WHO, Ambient (outdoor) air pollution, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/ambient-(outdoor)-air-quality-and-health
Publicerad: 2021-10-06
