Utsikter för 2022

Gas och kärnkraft inkluderas i EU-taxonomin

Naturgas och kärnkraft kan komma att klassas som gröna affärsverksamheter enligt EUs taxonomi för hållbara investeringar. EU-kommissionen skickade ut ett utkast av taxonomin som inkluderar gas och kärnkraft till alla medlemsländer på nyårsafton då både gas och kärnkraft förväntas spela en viktig roll i omställningen till grön energi. Förbränning av gas ger ungefär hälften så stora utsläpp av koldioxid som förbränning av kol medan koldioxidutsläppen för kärnkraft är i nivå med förnybara energikällor som vindkraft men med nackdelen att det bildas radioaktivt avfall. Enligt EU-taxonomin kan kärnkraftverk klassas som gröna investeringar om det finns en plan, finansiering och en plats för säker förvaring av det radioaktiva avfallet. Även naturgaskraftverk kan klassas som gröna investeringar om de uppfyller en strikt utsläppsgräns (under 270 g CO2 per kWh), ersätter ett mer förorenande kraftverk för fossila bränslen samt att det finns en plan för att gå över till gas med låga koldioxidutsläpp till slutet av 2035.

Länder som Österrike, Luxemburg och Danmark har motsatt sig inkluderingen av gas och kärnkraft som gröna energikällor medan Frankrike lobbar för inkluderingen av kärnkraft och Tyskland för naturgas. Tyskland har starkt motsatt sig kärnkraft och stängde ner tre av sina sex återstående kärnkraftverk i slutet av december 2021 med planerad utfasning av de resterande tre under 2022. Beslutet att stänga ner all kärnkraft i Tyskland togs ursprungligen 2002, en process som sedan accelererade 2011 efter Fukushima-olyckan i Japan. Olika uppfattningar om hur man uppnår målsättningen "Do No Significant Harm", det vill säga att inte skada människor och miljö, verkar vara en av grundorsakerna till att det finns olika åsikter om vilka kraftkällor som ska klassas som gröna.

Även om själva regelverket kring EU-taxonomin har godkänts återstår godkännande av de slutgiltiga detaljerna. När det gäller områdena klimatskydd och anpassning till klimatförändringar kommer EU-taxonomin att träda i kraft under 2022. Övriga områden kommer att implementeras under 2023.

Från NIMBY till BANANA

Ett fenomen som redan har satt en tydlig prägel på inledningen av 2022 är en efterfrågan på billig och lättillgänglig elektricitet i kombination med en stark motvilja mot den typ av infrastruktur som levererar sådan elektricitet. Den så kallade NIMBY (Not in My Backyard)-effekten är ett begrepp för det motstånd som finns mot att det byggs infrastruktur som kraftverk, elnät, vindturbiner eller bränsleledningar nära bostads- eller industriområden. Under 2022 kan den så kallade BANANA-effekten komma att ta över – Build Absolutely Nothing Anywhere Near Anyone (or Anything). Det finns många motstridiga intressen kopplade till behovet av grön intermittent energi som behöver balanseras upp med stabil basenergi, utan någon synlig infrastruktur. Den paradoxala BANANA-effekten tycks utgöra ett moment 22, vilket understryker behovet av att ny infrastruktur byggs på ett smart sätt i nära samarbete med omgivningen. Att integrera innovativa lösningar såsom smarta byggnader, takintegrerad solenergi, gröna tak och ytor med ökad tillgänglighet i stadsplaneringen kan ge många positiva följdverkningar. För att uppnå en grön omställning är det nödvändigt att bygga någonting någonstans, nära någon (eller något). Men vi kan se till att göra det smart.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. På sppfonder.se hittar du faktablad och informationsbroschyrer. Alla våra fonder förvaltas enligt en hållbarhetsstrategi som bygger på metoderna Välja in, Välja bort och Påverka, för mer information se sppfonder.se/hallbarhet.