Vestas Wind leder koalition som ska återvinna blad från vindturbiner

Viktiga lärdomar

1. Storebrands målsättning är att 15 procent av det totala förvaltade kapitalet ska investeras i lösningsbolag senast 2025. Lösningsbolag som bidrar till att lösa komplexa problem kommer att ingå i detta kluster
2. Vindkraft är det gröna investeringssegment som förväntas ha den största tillväxtpotentialen till 2030 och 2050 vid sidan av solenergi
3. Kasserade turbinblad som hamnar på soptippar utgör en utmaning för vindkraftsproducenterna
4. Vindkraftverkens cirkulära livscykel är avgörande för vindenergi som ett holistiskt lösningstema
5. Tvärvetenskapliga koalitioner med en blandning av entreprenörer samt aktörer inom akademin och näringslivet har potential att driva utvecklingen framåt och sätta nya standarder inom det globala vindkraftssegmentet

En utmaningn som skapar motvind
Idag hamnar de flesta turbinblad som når slutet av sin livscykel på soptippar då materialstrukturen är svår att återvinna. BloombergNEF uppskattar att 250 000 blad kommer att behöva tas ur bruk över hela världen till år 2030. För att hantera risken att få sitt rykte nedsvärtat genom att bli förknippad med oåtervinningsbart material som slängs på soptippar agerar nu branschen för att hitta lösningar. Ökat kundfokus på en mer hållbar livscykel samt regulatoriska åtgärder för att uppnå cirkulära affärsmodeller bidrar till att driva på denna utveckling.

En lösning som kan ge medvind
Vindkraftstidningen WindTech International skriver om ett nytt initiativ som kommer att ledas av Vestas Wind Systems, kallat CETEC (Circular Economy for Thermosets Epoxy Composites). CETEC kommer att demontera turbinbladen och särskilja fibrer och epoxi, varav det senare är det lim som gör att materialen håller samman samtidigt som bladets flexibilitet bibehålls. Nästa återvinningssteg är en kemisk cyklisk process som bryter ner komponenterna till ursprungsmaterial som kan återanvändas till nya turbinblad.

Koalitionen med samarbetspartners från industrin och akademin har alltså som målsättning att lösa den stora utmaning som hantering av uttjänta turbinblad utgör för vindkraftsindustrin.

Vindkraft är nyckeln till att nå nettonollutsläpp
Marknader över hela världen skakades nyligen när Internationella energirådets (IEA) (sida 14) rapport "Net Zero by 2050 – A Roadmap for the Global Energy Sector" publicerades. I rapporten presenteras nödvändiga milstolpar för att nå globala nettonollutsläpp till 2050. IEA har uppfattats som ganska konservativa i sina uppskattningar av tillväxten inom förnybar energi samt fossila bränslens roll under perioden fram till 2050. I den senaste rapporten presenterades dock en handlingsplan för en snabb helomvändning inom den globala industrisektorn. Den del av rapporten som uppmärksammades mest var kanske att det inte behövs investeringar i nya projekt som ökar utbudet av fossila bränslen och inga ytterligare konkreta investeringsbeslut när det gäller ny kolbaserad produktion. Det ambitiösa scenariot Net-Zero Emissions by 2050 Scenario (NZE) beskriver hur efterfrågan på energi och mixen av energikällor kommer att behöva utvecklas om världen ska uppnå nettonollutsläpp till 2050. För att nå Parisavtalets mål om en global temperaturökning om max 1,5 grader kommer det enligt rapporten att krävas "en snabb uppskalning av solenergi och vindkraft under detta årtionde för att nå årliga energitillskott om 630 gigawatt (GW) från solenergi (photovoltaics, PV) och 390 GW vindkraft till 2030, vilket är fyra gånger så mycket som rekordnivåerna under 2020.”

Vikten av materialeffektivitet
I NZE-scenariot presenteras dessutom tre huvudtyper av beteendeförändringar varav vinster genom materialeffektivitet är en. Materialeffektivitet inkluderar "minskad efterfrågan på material, till exempel högre återvinningsgrad och förbättrad design och konstruktion” (sid 67). Som en viktig milstolpe och beslutspunkt understryker rapporten att "strategier även bör inkludera åtgärder för att minska industriella utsläpp genom materialeffektivitet, till exempel genom revidering av designbestämmelser, antagande av incitament för att främja längre produkt- och byggnadslivslängder samt förbättring av system för insamling och sortering av material för återvinning” (sid 131).

Sammanfattningsvis blir vindkraftssegmentet ett ännu mer attraktivt lösningstema när förnybar energi kombineras med en helt cirkulär livscykel. Den höga tillväxtpotential som en cirkulär affärsmodell ger upphov till kommer att utgöra en avgörande faktor för alla bolag som vill bibehålla möjligheten att bedriva verksamhet även i framtiden. Dagens hållbarhetspionjärer måste förbli innovativa för att dra nytta av morgondagens lösningar.

En översikt över projektet för återvinning av turbinblad finns på Cision.com