EUs gröna taxonomi: Ett steg i rätt riktning mot cirkulär ekonomi

Kristian Håkansson har en lång och utmärkande finanskarriär bakom sig. Efter studier på Handelshögskolan i Göteborg började han sin karriär på Handelsbanken år 2000. Där var han kvar i tio år, i olika roller, innan han gick vidare till sin nuvarande arbetsplats, SPP Fonder. Idag ansvarar Kristian för övervakning av förvaltning av fonder när det gäller exempelvis hållbarhet. Det gör honom till en utmärkt person att fråga om EUs arbete för hållbar ekonomi:

- EUs gröna taxonomi, som är som ett klassificeringsverktyg, är en del av EUs handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som syftar till att möjliggöra cirkulär och hållbar ekonomi och uppnå klimatneutralitet till år 2050. Taxonomin fungerar som ett lexikon där man kan slå upp och identifiera miljömässigt hållbara aktiviteter som bolag kan ägna sig åt. För att kunna anses miljömässigt hållbar måste en aktivitet bidra till minst ett av målen och inte direkt skada något av de andra. Det gör det lättare för oss att identifiera hållbara investeringar och blir mer transparent för kunderna, säger Kristian och fortsätter:

– Taxonomin kommer att förändra hur vi ser på hållbarhet och vad som är en grön investering. Det blir enklare att veta vad som faktiskt är miljömässigt hållbart eller inte. Med taxonomin kan enskilda bolag bedöma vilka verksamheter som de bör satsa på framöver och vi som fondbolag vilka bolag som är lämpliga att investera i.

En annan viktig del av EUs handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt är Disclosureförordningen, (Sustainable Financial Disclosure Regulation, SFDR), som trädde i kraft den 10 mars 2021. Den innebär att fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om hållbarhet. Förordningen uppmanar även till mer transparens i kommunikationen så att sparare enklare ska kunna göra hållbara investeringsval.

En uppmaning till hållbara investeringar
EUs ambitiösa projekt kan innebära många förändringar i finanssektorn, inte minst för fondbolag. Det blir fler regler och uttryck att förhålla sig till, vilket kommer innebära extra jobb både internt och för externa konsulter. Hur kommer det att påverka SPP Fonder?

- Taxonomin påverkar oss genom att det blir enklare att veta vilka bolag vi ska investera i om vi vill styra pengarna mot mer miljömässigt hållbara bolag. Det blir ett nytt analysverktyg att lägga till dem vi redan använder, och förbättras transparensen. Disclosureförordningen ställer krav på oss att rapportera på hur vi integrerar hållbarhet i våra investeringsbeslut. På sikt ska vi dessutom rapportera hur våra fonders innehav bidrar eller skadar hållbar utveckling, och det blir en stor mängd data att ta fram och sammanställa vilket självfallet innebär mycket jobb. Men vi är inte oroliga över själva datan. Det går mycket i linje med vårt arbete och vad vi står för, transparens och hållbarhet, där vi ligger i framkant redan idag. Man kan säga att vi känner oss relativt redo för taxonomin och disclosureförordningen.

Taxonomin kommer inte bara påverka finansvärlden, utan även börsnoterade bolag får krav på sig om rapportering kring hur stor andel av deras intäkter och investeringar som klassas som miljömässigt hållbara.

- Alla svenska börsnoterade företag kommer tvingas rapportera på detta och det kommer att innebära en stor mängd arbete, åtminstone initialt innan det är på plats. De företag som står sig bra i förhållande till taxonomin kan förvänta sig tillgång till billigare kapital i framtiden, och en ökad efterfrågan från investerare, även om det bara kommer vara en hållbarhetsfaktor av många som vi tar hänsyn till.

Dessutom har EU aviserat att Non-financial reporting directive ska göras om till Corporate Sustainability Reporting Directive och omfatta även bolag som inte är börsnoterade, samt en lightversion för mindre och medelstora bolag. Det förslaget innebär att fler bolag får krav på sig att redovisa hållbarhetsdata, och möjligheten att integrera hållbarhet i finansiella analyser förbättras.

- Svenska bolag ligger redan i framkant här så det blir troligtvis en lättare resa än för vissa andra bolag i EU, även om det såklart ställer krav på organisationerna. Även om detta ligger ett par år framåt i tiden ser vi verkligen fram emot ökad tillgång till hållbarhetsdata av bra kvalitet – det betyder mycket för utvecklingen inom hållbara investeringar.

Slut på “äpplen och päron” och godtyckliga bedömningar
EUs arbete inom hållbarhet sker på bred front just och det händer mycket inom flera områden. En enda förordning gör inte den stora skillnaden, men sett tillsammans är inriktningen för framtiden tydlig. I både disclsoureförordningen och taxonomin fattas fortfarande en del detaljerade regler, men redan nu anser Kristian att EUs initiativ är ett steg i rätt riktning. 

- Jag tror att EU har träffat rätt med taxonomidelen rent generellt. Det behövs en definitionslista över vad som kan anses som hållbart och inte, annars blir det väldigt mycket “äpplen och päron” och godtyckliga bedömningar. Och det stora fokuset på hållbarhet just nu talar sitt tydliga språk: Det är bråttom för företag som vill vara attraktiva investeringar att börja agera hållbart, om man inte redan gjort det. Nu när transparensen och jämförbarheten ökar kring vad som verkligen är hållbart går det inte att sticka huvudet i sanden längre, och vi ser en stor efterfrågan på det som är hållbart på riktigt.

- Förhoppningsvis är allt som görs nu ett bra bidrag till att vi ska uppnå Parisavtalet och hålla den framtida globala uppvärmningen till en bra bit under 2 grader.

Disclosureförordningen är redan implementerad, och SPP Fonder har publicerat information om detta på sppfonder.se/sfdr. Vi har även kategoriserat våra fonder enligt hur de integrerar hållbarhet, i linje med förordningens krav, där samtliga våra fonder når upp i de två "hållbara" nivåerna (fonder som främjar hållbarhet eller fonder som har hållbara investeringar som mål). Mer om info om detta finns i fondlistan och i fondernas Informationsbroschyrer.